För många väljare är riksdagsvalet det viktigaste. Det är ju det som avgör vilken regering Sverige ska ha de närmaste fyra åren. I mediebevakningen dominerar ju också det valet. Ändå är det faktiskt ett annat val som är större, om man med större menar antalet som röstar.

I 2018 års val – vårt senaste – röstade 6 535 271 personer i valet till riksdagen. Det var ett imponerande valdeltagande – 87,18 procent av de som hade rätt att rösta gjorde det. Det högsta på flera årtionden.
Men det var ändå ännu fler som röstade i kommunalvalet. Drygt 78 000 fler. Också i regionvalet var det fler.
Trots det var det färre som röstade i dessa val procentuellt. Alltså i förhållande till totala antalet som hade rätt att rösta. Förklaringen är att fler har rösträtt i kommunal- och region­valen än i riksdagsvalet.
I kommunal- och regionval får även icke svenska medborgare rösta. Dels medborgare i något EU-land dels också medborgare i Island och Norge under förutsättning att de också är folkbokförda i kommunen eller regionen. Men dessutom får medborgare utanför de här länderna eller statslösa rösta, om de har varit folkbokförda i Sverige i tre år i följd före valdagen.
Dessvärre visar en färsk opinionsundersökning som Novus gjort för SVT:s Uppdrag granskning och lokala stationer att det är si och så med väljarnas kunskaper om i varje fall regionvalet.
På frågan om var huvudansvaret för hälso- och sjukvård ligger svarar visserligen 47 procent rätt, att det är i regionerna eller landstingen som det hette länge, men nästan lika många tror att det är riksdagen som har huvudansvaret.
Bara 27 procent svarade att de visste vad som skiljer partierna åt i sjukvårdsfrågor.
Endast knappt hälften av de tillfrågade visste vem som styr i den region de bor i.
Och bara 17 procent, inte ens var femte väljare, kan namnet på en aktiv regionpolitiker i sin egen region.
Man kan ana att väljarna är betydligt kunnigare om riksdagsvalet. Hela 77 procent svarade att det är det viktigaste av de tre valen. 11 procent tyckte det är kommunalvalet och bara 4 procent regionvalet.
Det här är naturligtvis utomordentligt bekymmersamma siffror. Men det vore fel att kasta skulden enbart på väljarna. Det är i hög grad politikernas eget fel. Det är dessa som har bestämt att Sverige ska ha alla tre valen på samma dag. Det är ytterst ovanligt. Väldigt få andra länder har det. De experter jag har talat med har bara kommit på ett till europeiskt land där det kan ske – Schweiz.
Och med tre val samtidigt hamnar förstås de lokala valen i skuggan av riksdagsvalet.
Det är synd eftersom för många medborgare är ju de lokala frågorna viktiga. Att rösta i de lokala valen spelar också stor roll. I 127 av Sveriges 290 kommuner och i 13 av 21 regioner ledde 2018 års val till maktskifte.
Så ta chansen i höst. Jag ska försöka hjälpa er på vägen dit.