TEXT & FOTO: MOA ÅHS
”Det är här det har hänt, om man säger så”
Det finns inga skyltar som visar vart vi ska. Inga informationsskyltar som berättar om platsen. Men här har många sett spår av det vi i dag kallar folktro. Historierna är många. Myten stor. Klätthålet utanför Delsbo är en av de platser som beskrivs i Robert Fors och Viktor Hanssons nya bok.
”Själva ingången är trång men har man väl kommit in sägs grottan bli större och större för att sedan utmynna i stora salar med bänkar, gångar och järngrindar. Dessa gångar ska leda den modige till både sjön Gryttjen, Ljusdal och Järvsö”.
Klätthålet väster om Delsbo sägs vara hemvist för både småfolk och troll, och det är där vi träffas. Robert Fors och Viktor Hansson utgör tillsammans duon bakom podden och numera konceptet ”Historier från Hälsingland” och de har precis släppt sin tredje bok: ”Mytomspunna platser i Hälsingland – en guide till några av landskapets med mystiska, hemsökta och sägenomspunna besöksmål”.
Det är en guidebok till landskapet, men inte en klassisk sådan.
– Det finns så många kända platser som folk hittar till ändå, vi ville belysa platser där det finns en historia att berätta. Vi vill att man ska kunna läsa berättelsen och sen besöka platsen och bygga sin egen uppfattning, säger Robert.
53 olika mytomspunna platser beskrivs i boken och de är utspridda över landskapet. Att få till en rättvis geografisk spridning var en viktig del av arbetet med boken.
En stor skillnad mot deras tidigare böcker ”Historier från Hälsingland” och ”Historier från Hälsingland – Andra boken” är att denna inte är byggd på noveller utan har en starkare förankring i vår historia och nu har även mord och kriminalhistoria fått ta plats på ett annat sätt. Den är också den bok som är ”mest Historier från Hälsingland” som Viktor beskriver det.
– I podden, men också under våra berättarkvällar återkommer vi alltid till dessa platser och det kändes som ett naturligt steg att samla dem i en bok, säger han.
Syftet med boken är att få folk att upptäcka sitt landskap och inte bara hemorten.
– Folk är generellt sett väldigt duktiga på sin hembygd. Bor man i Delsbo så kan man Delsbo, men man är inte lika duktiga på Järvsö och Ljusdal, säger Robert.
– Det är där vi, och boken, kommer in, fortsätter han.
Ytterligare ett syfte är det klimatsmarta i att upptäcka närområdet.
– Det är verkligen inte bara en corona-grej och har inte enbart med ”hemester” att göra. Jag hoppas att vi kan fortsätta att upptäcka det som finns runt omkring oss, säger Robert.
Klimattänket märks i boken bland annat genom att författarna lagt in tips på besöksmål även på vägen till de 53 platser som lyfts upp lite extra. När man ändå är ”ute på”.
– Så egentligen får man 150 tips och inte 53, säger Robert.
De hoppas också att boken kan bli ett steg till att komma närmare naturen igen.
– De som levde på 1700-talet, 1800-talet, de var en del av naturen. I dag har vi tagit ett stort steg därifrån, vilket jag hoppas att vi kan vända en dag. Ju längre vi kommer ifrån naturen ju svårare blir det kanske att förstå – vad finns egentligen där ute? När det kommer till väsen och folktro är det mycket att det man ger får man tillbaka. Huruvida man tror eller inte tror på det vi berättar om, det är upp till var och en. Vi vill inte ta ifrån människor deras historier. Det är deras upplevelser och säger man att man har sett ett väsen, ja men då har man det. Vi är väldigt snabba att ifrågasätta allting i dag, säger Robert. #
