Myrstenskroken

JÄRVSÖ I Vik byggs det nytt, eller tja, gammalt. En gård växer fram på Myrstenskroken. Gamla hus får nya liv och en kreativ plats fortsätter att spira av kreativitet.

Hälsingland eller Dalarna? Det var det det stod emellan när Anna Ekborg Hans-Ers och Jerker Hans-Ers började leta hus under studierna i Stockholm. Till Jerkers hemtrakter åt Arbrå-hållet, eller mot Falun och Annas hoods?
De hamnade tillslut i Järvsö, men i en lägenhet inne på byn.
– Det blev ganska snabbt att vi började klättra på väggarna när pandemin kom, och vi längtade verkligen efter en egen plats, säger Jerker.
De gick på visningar, men priserna sköt iväg för högt, även på hus som det var mycket jobb på. Tanken på att bygga nytt dök då upp och sökandet skiftade till lediga tomter. De åkte runt och tittade efter mark, skrev samtidigt till ägare av tomma hus, drömde.

Så en dag när de var ute och åkte såg Jerker Myrstens stuga i Vik och sa på skämt att ”man kanske skulle kunna köpa det här”. Men det var för litet, alldeles för litet. Marken ovanför dock. Den köpte de faktiskt, och ironiskt nog även stugan tillslut.

– Vi såg ju stugan från marken där vi bygger, och det kändes så tråkigt att den bara stod där och fick förfalla, säger Jerker och fortsätter:
– Man kunde se rakt upp i himlen och rakt ner i jorden. Det var fruktansvärt nedgånget och igenväxt.
De planerade att byta tak och kanske renovera det senare. Till en studio möjligtvis, då de båda är musiker.
– Men så kom ju dina kollegor med idén att varför inte renovera det nu, så kommer vi ifrån att bo i en lägenhet, säger Anna.
Och det var nog bra.
– Det gjorde mycket att komma ifrån lägenheten och att få landa på platsen, säger Jerker.
– Tanken från början var att vi skulle bygga nytt, men medan vi bodde här började vi känna att vi faktiskt vill bo gammalt och idén om att flytta hit en timmerstomme kom till oss, fyller Anna i.

I skrivande stund står det en rest timmerstomme uppe på tomten, och ytterligare en håller på att resas. Gården, som går under det samlade namnet Myrstenskroken, kommer att ha tre olika gårdsnamn: Myrstens stuga, Strängas från Hiklack och slutligen Skiftes från Arbrå – som är det hus Jerker och Anna planerar att bo i.
Bygget förväntas ta två år, från och med denna sommar, att färdigställa.

Under tiden bor de kvar i Myrstens stuga – vilket inte är fy skam. Och de har faktiskt fått veta mycket om stugan sedan de köpte den, något de är otroligt glada för. De hoppas att få höra ännu mer om Myrstens och Myrstens-mora framöver.
– Vi fick faktiskt ett brev från någon som jag tror är barnbarnsbarn till Myrstens-mora, berättar Anna och fortsätter:
– Jag har för mig att hon levde mellan 1850 och 1925, och hon bodde här i stugan tillsammans med sina fem eller sex söner och två getter.

Efter vad de har förstått så ska hon ha haft det rätt skralt.
– Bland annat har vi fått höra att Myrstens-mora bara hade en kappa, men att den gick att vända ut och in på då hon ville ha en annan, säger Anna.
De har också fått veta att en av Annas söner – Johan, faktiskt lärde Per Nilsson-Öst att snida en gång i tiden.
– Johan gjorde otroligt fina trägubbar som säljs dyrt på auktioner idag, säger Jerker.
– Vi håller utkik, men det är väldigt sällan de kommer ut, lägger han till.
Medan de fortfarande höll på att renovera Myrstens stuga var det också en av bönderna i byn som vevade ner rutan på väg förbi.
– Vi var här ute och donade med fasaden, så stannade han och skrek: ”Förresten så har jag dragit ut Svartenbrandt ur det där fönstret!”, säger Jerker och skrattar.

Anna och Jerker känner verkligen att de har hittat sin plats. Att de blir del av en historia och förvaltar vidare ett arv från forna tider. De har så gott det gått renoverat stugan enligt original, även om det inte fanns mycket kvar att utgå från, och de låter två fina timmerkåkar leva vidare på ny plats. På Myrstenskroken.
– Allt det vi hört om Myrstens gör att vi känner att det alltid har varit en kreativ plats på olika sätt, och det känns fint att vi som är musiker kan fortsätta den traditionen, säger Anna. #