Hennes debutsingel spelas flitigt och hon syns i tv. Han pratar i radio och senaste albumet fick toppbetyg. Möt Bollnäsmusikerna Kerstin Ljungström och Martin Boman.
Kerstin Ljungström utbildade sig på Musikmakarna och har varit lärling hos Magnus Lidehäll, Salem Al Fakir och Vincent Pontare. Efter att ha komponerat och producerat musik åt artister som Svea, Daniela Rathana och Agnes har hon nu släppt debutsingeln ”EX” på Benny Anderssons skivbolag Mono Music.
Martin Boman har tidigare spelat i rockbanden Librah och Marble Arch, och samarbetat med Mustasch och In Flames. För några veckor sedan släpptes ”Members of the Green Phlox” – det fjärde albumet under artistnamnet Martin Rubashov.
Båda artisterna växte upp i Bollnäs och åker ”hem” så ofta möjlighet ges.
Vi på tidningen #Hälsingland mötte Kerstin och Martin i ett samtal om musiken och kärleken till Hälsingland.
Kerstin, din singel spelas flitigt i P3 och du har intervjuats i tv av musikjournalisten Per Sinding Larsen. Martin, du gästade nyligen Rockpodden och ditt nya album fick betyget 6/6 i musiktidningen Gaffa. Finns det någon risk för hybris?
Kerstin: Ha ha, nä. Eller jo, kanske i någon sekund då jag fick höra att barndomsidolen Sebastian Ingrosso gillar min singel.
Martin: Nej. Fast att gitarristen Myles Kennedy, som spelat med Slash, gillar min musik gör väl inte ont direkt, ha ha.
Var hittar ni inspiration till er musik?
Kerstin: Jag lär mig massor av att kolla Youtube tutorials. Det finns en skitfin serie som heter ”Mixing with the masters”. Jag lyssnar också på thaifunk, ett band som heter Khruangbin.
Martin: Jag är väldigt inne på instrumental musik just nu. Jag lyssnar mycket på finsk jazz faktiskt, och albumet Goodbye To Language av Daniel Lanois.
Vad är det bästa med att skapa musik?
Kerstin: När man är så nöjd med nåt man gjort att man måste köra det på repeat.
Martin: Hela processen med att spela in en skiva. Från studiostart till färdig produktion.
Men är det alltid lika roligt?
Kerstin: Nej, jag gör ju samma sak varje dag så självklart ledsnar jag på mitt jobb ibland. Men det tar inte stopp så länge jag testar nya saker och nya tekniker. För mig är det också viktigt att ha inrutade dagar och jobba regelbundna tider.
Martin: Jag instämmer. Musiken kommer inte bara till en utan man måste jobba för det. Rutiner hjälper verkligen. Och kaffe.
Och vad är det sämsta?
Kerstin: Teknikstrulet. När digitala projekt kraschar.
Martin: Ja, och att behöva byta gitarrsträngar.
Får man prestationsångest?
Kerstin: Ja, absolut. Man måste vara självkritisk hela tiden.
Martin: Inte jag. Men Kerstin arbetar ju heltid med musiken och behöver leverera under större press.
Vad har uppväxten i Hälsingland betytt för musikkarriären?
Kerstin: Massor. Jag lärde mig musik på den kommunala musikskolan och startade sedan ett band med mina barndomsvänner. Det fanns, och finns fortfarande, så många roliga livescener i Bollnäs. Jag hade aldrig kunnat öva så mycket på musik här i Stockholm.
Martin: Precis så. Musikskolan var viktig för mig med. Jag har spelat i band sedan jag var 13 och jag hjälpte till att starta upp Trashkåken eftersom vi behövde ett ställe att repa på. Event som Rockfighten och Bollnäsfestivalen betydde också mycket.
Hur påverkade pandemin ert musikskapande?
Kerstin: Det var tungt för branschen så klart, folk har ju gått på knäna och många har tvingats omskola sig. Men jag påverkades inte personligen. Det var faktiskt rätt skönt att slippa gig och DJ:ande.
Martin: Samma här. Jag gillar att vara hemma och har inte lidit av att varva ner. Dessutom fanns ju mer tid till att skriva musik, så utan pandemin hade mitt senaste album kanske inte blivit till.
Kerstin du är pop, och Martin du är rock. Hur skiljer sig de olika världarna åt?
Kerstin: Popbranschen är nog känsligare och änsligare. Man behöver tänka ”hittigt” för att kunna hålla sig kvar.
Martin: Ja, rock handlar nog mer om hängivna och trogna fans som inte sviker lika snabbt. Man kan överleva längre.
Och Kerstin du är kvinna, och Martin du är man. Vad betyder det i musikbranschen?
Kerstin: Som producent är jag nästan alltid ensam tjej och därför behöver jag prestera mer än männen. Tyvärr är det så.
Martin: Ja det är fortfarande skevt. Och därför så viktigt att arbeta aktivt med att släppa fram fler kvinnliga artister i radiokanaler och på rockfestivaler. Att verkligen anstränga sig.
Slutligen. Vad händer i framtiden?
Kerstin: Jag ska sy ihop ett album. Och i sommar turnerar jag med Victor Leksell. Jag fortsätter att producera åt andra artister och framöver startar jag kanske ett band med mina bästisar.
Martin: Jag vill nog bara att allt ska fortsätta som nu, i ett lagom lugnt tempo. Kanske fokuserar jag mindre på sång och mer på instrumental musik. Och jag vill hänga ännu mer i hälsingeskogarna. #
Kerstin Ljungström
Ålder: 25 år.
Ort: Aspudden, Stockholm.
Yrke: Musiker, producent och DJ.
Familj: Fanny.
Fritidsintresse: Familj och vänner. Att sitta i soffan och se på när alla skrattar tillsammans.
Visste du att: Kerstin Ljungström syns under våren i ett av husbanden i SVT:s långkörare På Spåret. Hon är en del av Vargas och Lagola, som frontas av Salem Al Fakir och Vincent Pontare.
Martin Boman
Ålder: 42 år.
Ort: Enskede, Stockholm.
Yrke: Musiker och radiopratare på Bandit Rock.
Familj: Carolinne och två barn.
Fritidsintresse: Gå i skogen. Smygvila, rävsova och tomglo.
Visste du att: Inför Mello 2021 skrev Stefan Nilsson och Py Bäckman låten ”Min själ” till Martin, som spelades in i Benny Anderssons studio. Bidraget kunde ha tagit sig till direktsänd delfinal men brädades av Danny Saucedos ”Dandi Dansa”.
Text & foto: Johanna Syrén
Den här artikeln publicerades i #Hälsingland Norra 2022-02
