Strax utanför Bollnäs står en modern Hälsingegård. En obehandlad furufasad möter besökaren hemma hos Lena och Staffan Michelson. Det, och en glad hund.
Ljuset är det första som slår mig när jag kliver in i hallen. Huset fullkomligt badar i ljus. Det är nästan svårt att beskriva. Och detta ljus kommer till största del från innergården i mitten av byggnaden, som skiljs från huset med enbart fönster och glasdörrar.
– Vi ser väldigt mycket fram emot att känna hur det känns att bo här på sommaren, säger Staffan, som berättar att det går att öppna in mot innergården från alla väderstreck.
Vi slår oss ner med kaffe och kakor i köket och börjar prata om resan fram till i dag.
Resan till en nybyggd modern hälsingegård, som egentligen började långt innan Lena och Staffans födelse. Staffans pappa och hela hans släkt bakåt i tiden, kom från Hälsingland. När Staffan föddes bodde de i Alingsås, men pappa Gunnar längtade alltid tillbaka till sin barndoms landskap, som han så småningom återvände till.
Staffan och Lena flyttade med familjen till Stockholm under 80-talet, men besökte Hälsingland så pass ofta att de tillslut skaffade sig ett fritidshus i Bollnäs.
– Av en slump ramlade vi på en Till salu-skylt och blev omedelbart förälskade. Utan att ens ha gått in i huset tittade vi på varandra och sa att här skulle man ju kunna bo, berättar Staffan.
Det blev familjens tillflykt, och inte minst under pandemin.
Men då barnen och deras respektive familjer kom på besök så blev det helt enkelt för trångt.
– Vi lekte med alla möjliga tankar på hur vi skulle kunna göra, kanske bygga något litet till döttrarna, säger Lena.
– Men så kom vi på idén att bygga till oss själva, så får de dela på hela härligheten med skurgolv och trappor och allt vad det var, fyller Staffan i. Och menar alltså huset som de en gång förälskade sig i.
Men nu vill de bo bekvämt nära mark och trädgård, och då är det sköna, röda huset inte helt optimalt.
Nu bor de alltså på ett plan, i ett hus som egentligen är fyra hus ihopkopplat med en bibliotekslänk. Utan trösklar och praktiskt för både Lena och Staffan som fortfarande arbetar i sina respektive yrken. Och de trivs som fiskar i älskat vatten.
– Att det skulle bli vackert hade vi nog på känn – men att vi skulle trivas så utomordentligt visste vi ju inte, säger Staffan.
Dottern Hanna Michelson är hjärnan bakom den moderna hälsingegården.
– Hon är så pass professionell att hon vet i vilken ände man ska börja. ”Vilka funktioner eftersträvar vi?”, säger Staffan.
– Inte ”Hur ska det se ut”, fyller Lena i.
Tillsammans landade de i att det var fem huvudfunktioner. Ateljé till Lena, arbetsrum och musikrum till Staffan, kök, sovrum och bibliotek.
– Hanna började att visa oss den här idén om de gamla hälsingegårdarna, om tre eller fyra hus runt ett tun, där varje hus hade en egen funktion. Genom att utgå från det, men att föra ihop dem på samma sätt som en villa i Pompeji, så löste hon alla funktionsfrågor och förenade det med vår kärlek till Hälsingland, säger Staffan.
Biblioteket fick bli länken som ger huset dess röda tråd. Det som följer dess invånare genom huset, genom dagen, genom livet. #
Lena och Staffan Michelson
- Ålder: 74 & 74 år.
- Bor: Bollnäs.
- Familj: Varandra, sonen Johan som gick bort 2001, döttrarna Hanna och Stina, barnbarnen Rita och Rune och hunden Lisa.
- Gör: Lena är konstnär och keramiker, Staffan arbetar som advokat på Hellström advokatbyrå.
- Övrigt: Lena och Staffans hem var med i ”Grand designs Sverige” i november förra året.
Hälsingegårdar
2012 utsågs hälsingegårdarna till ett världsarv enligt Unesco. Sju gårdar valdes ut specifikt, för att representera kulturen som helhet. Men vad utgör egentligen en hälsingegård?
På Region Gävleborgs hemsida kan man läsa att ”Hälsingegårdar är ett samlingsnamn för en rik variation av äldre och välbevarade bondgårdar i Hälsingland i olika 36 socknar under fyra århundraden”.
Vidare kan man läsa sig till att det till mångt och mycket är de extravagant dekorerade och stora festsalarna – som dessutom än i dag är väldigt välbevarade – som gör dessa boningar så speciella.
Hälsingegårdarna har historiskt sett ofta bestått av fyra gårdar som byggts runt en innegård, även om den västra ”flygeln” ibland flyttats för att släppa in mer ljus och luft till gårdsplanen.
De olika byggnaderna hade ofta olika syften. Kollar man på hälsingegården Kristofers i Järvsö, var det norra huset festernas hus, i det södra bodde man. Huset i östlig riktning var det första som en besökare möttes av, och där fanns en stor genomfartsport in till tunet. Huset inhyste bland annat stall och enkla bostäder för gårdens anställda. Huset som stod i väst, innan det flyttades, var en förrådsbyggnad.
Källa: regiongavleborg.se
”Det som skiljer hälsingegårdarna från andra bondgårdar i Nordeuropa är de många välbevarade bostadshusen, där rummen är rikt dekorerade med väggmåleri och tapeter. Särskilt under perioden 1800–1870 pågick en bygg- och inredningsboom som ledde till att en enda bondfamilj i Hälsingland kunde ha 10-15 inredda rum på sin gård. Ändå bodde familjen ofta bara i ett eller ett par rum. De andra användes enbart vid större fester som bröllop och begravningar.”
Källa: lansmuseetgavleborg.se
Text & foto: M Åhs
Den här artikeln publicerades i #Hälsingland Södra 2023-03
