Varför är politiken långsam – det undrar nog en och annan. I varje svensk kommun torde det finnas exempel.

I Kalix i Norrbotten kom socialnämnden redan 2018 fram till att det behövdes fler boendeplatser för äldre. De planerna konkretiserades i höstas till 30 platser i särskilt boende, och 20 i korttidsboende. Ett så kallat inriktningsbeslut togs i november 2021. Och ännu ett strax före påsk i år. För en liten kommun som Kalix var det ingen liten satsning. Den totala kostnaden uppskattas till 100 miljoner kronor. Men trots enhälligt kommunfullmäktigebeslut beräknas inte inflyttning kunna ske förrän 2025 – sju år från starten. Pandemin ses av socialnämndens ordförande som en orsak till att utredningsarbetet drog ut på tiden. Andra tror att viss oenighet i det styrande blocket också kan ha spelat in.

Beslutsmodellen
Den kommunala beslutsmodellen är i sig en förklaring till att ärenden kan ta lång tid. Ett viktigt ärende kan till exempel först dras i kommunstyrelsens arbetsutskott, sen i kommunstyrelsen innan det klubbas i kommunfullmäktige. Men under resan dit kan det också hamna hos en nämnd – till exempel socialnämnden om den berörs eller starta där. Dock går långt ifrån alla ärenden ända till fullmäktige. Bara de viktigaste.

SKR förklarar
Kommunernas och regionernas sammanslutning, SKR, försvarar den långsamma processen: ”Ärenden som de förtroendevalda ska ta ställning till behöver beredas för att möjliggöra informerat beslutsfattande. Sådant kan ta tid, men innebär också att vi får ett beslutsfattande som borgar för tillit från medborgarna. Politik är också långsamt för att ge möjlighet till dialog och att bryta olika perspektiv på ett fredligt sätt innan beslut”.
Samma inställning har socialdemokraternas oppositionsråd i Stockholm, Karin Wanngård: ”Demokrati måste få ta tid. Vi måste vara säkra på att beslut vi fattar är korrekta, att de som berörs av besluten får komma till tals, att besluten inte får oönskade konsekvenser och att skattebetalarnas pengar används på rätt sätt. Det kräver utredningar och tar ofta tid. De beslut i Stockholm, som tar längst tid, handlar om stora investeringar i infrastruktur till exempel ombyggnationen av Slussen som först tog många år av utredningar innan man började bygga.”

Bostadsbyggande tar för lång tid – även för politiker
Också Stockholms mäktigaste politiker – finansborgarrådet Anna König Jerlmyr (m) har förståelse för att politik måste få ta tid. Men hon är inte helt nöjd: ”I flera fall tar det alldeles för lång tid. Ett sådant exempel är bostadsbyggande där jag tycker att det finns för många krångliga regler som gör att det tar väldigt lång tid att bygga. Inte minst kostar det mer än nödvändigt… I detta fall har regeringen ansvaret för att göra det enklare och billigare att bo.”
Men reglerna för beslut kan också bidra till förseningar. Om en tredjedel av ledamöterna i ett kommunfullmäktige går emot ett beslut kan ärendet återremitteras såvida det inte är ett valärende eller gäller extra val. En respekt för en betydande minoritet förvisso, men också en broms.

/K-G Bergström, politisk journalist