I nära 20 år har Per Berglöf och Krister Goodh arbetat som deltidsbrandmän på sidan av sina ordinarie jobb.
– Fortfarande lär man sig någonting nytt på varje larm, säger Per.
Inget larm är det andra likt. Trots många år under bältet på brandstationen i Delsbo så är det alltid en unik situation de kommer ut till när larmet går.
– Det går egentligen aldrig att förbereda sig på nästa larm. Det handlar om kommunikation och så behöver man så klart ha en bra grundförståelse för vad det är man ska göra, säger Per Berglöf.
Men alla kan bli deltidsbrandmän, menar både han och Krister Goodh. Så länge det finns intresse och ingen underliggande sjukdom som hindrar arbetet – och så bör man bo och verka inom åtta minuter från brandstationen. Åtminstone behöver man göra det under sin jourvecka.
– Många kanske tänker att brandmän måste vara stora och starka, men så är det inte. Vi behöver en flexibilitet i gruppen, säger Krister.
Sen är det viktigt med en förstående arbetsgivare, eller att man som Per är egenföretagare. Arbetsgivaren får skriva på en blankett som en bekräftelse på att de förstår vad arbetstagarens åtagande innebär som deltidsbrandman.
– Egentligen borde det finnas en blankett för familjen också, säger Krister och skrattar lite, men fortsätter:
– Hela familjen måste vara med på det, för när larmet går så kanske man är i full fart att till exempel öppna julklappar och det finns inte ens tid att stanna upp och förklara varför man måste rusa iväg.
Själva gick de med i kåren för snart 20 år sedan, och det är absolut ett speciellt liv. Ett kall. Att vara deltidsbrandman i Delsbo innebär i dagsläget jourvecka var fjärde vecka, och då är det måndag morgon till måndag morgon veckan därpå som gäller. Dygnet runt. Så fort det plingar så är det åtta minuter från dörren tills att brandbilen ska vara på väg ut ur garaget.
– I början var man hispig alltså. Jag sov nog med kläderna på hela min första jourvecka, säger Per, som tror att det är viktigt att man har en önskan om att hjälpa andra om man vill bli deltidsbrandman.
Krister är styrkeledare, vilket innebär att han lyder under lite andra regler än övriga i sin grupp. Han kör runt i en styrkeledarbil under sin jourvecka, och behöver inte åka in på stationen vid larm. Han åker direkt på larmet. Men lika som övriga så måste han anpassa vardagen. Han kan inte hitta på någonting som gör att han inte kan åka direkt ut på ett larm. Som att ta en lång löptur eller liknande.
– Man får vara beredd på att lägga undan sig själv och sina intressen när man har jourvecka. Så är det. Men samtidigt är man så klart inte handfängslad, det går att hitta på saker. Vi har en på kåren som brukar parkera bilen vid kyrkan och springa runt mot brandstationen, för då kan han hela tiden springa antingen tillbaka till bilen eller till brandstationen, säger Krister.
Larmen de åker ut på är allt från det man kanske först tänker på: bostadsbrand eller skogsbrand, men innefattar så mycket mer.
– Det är nästan fel att kalla oss brandmän numer, säger Krister. Nästan.
Deltidsbrandkåren i Delsbo kallas ut på olyckor, trafikolyckor, hjärtstillestånd och agerar bärhjälp till ambulanspersonal vid otillgänglighet.
Både Per och Krister vill båda uppmana folk att söka sig till deltidskåren om det finns ett intresse, för det behövs alltid fler. Det är i det närmaste kris.
– Man ska inte tveka, även om man inte tror att man skulle klara av det. Vi har varit med om folk som inte alls trott att de skulle klara av vissa situationer, men när det väl kommer till kritan är det någonting som kopplas på och de bara gör det, säger Per och tillägger:
– Man kommer att märka om det är någonting som passar en. #
Per Berglöf
Ålder: 43 år.
Bor: Delsbo.
Familj: Ensamstående.
Gör: Äger och driver TVA Massageterapeut samt deltidsbrandman på deltidsbrandstationen i Delsbo.
Krister Goodh
Ålder: 39 år.
Bor: Delsbo.
Familj: Sambo och två barn.
Gör: Inköpare på Sense Air samt styrkeledare på deltidsbrandstationen i Delsbo.
Text & Foto: Moa Åhs
Den här artikeln publicerades i #Hälsingland Norra 2021-02
